Svar på artikeln ”Låt arbetsförmedlingen jobba i fred” fredagen den 12 maj i SvD

Fredagen den 12 Maj 2017 i Svenska dagbladet, skriver Larsson, Mattson, Rossi och Östman om Arbetsförmedlingens fortsatta existens i framtiden och ger sitt perspektiv på saken under rubriken “Låt Arbetsförmedlingen jobba i fred”. I artikeln pekar författarna på de kvantiteter som beräknas komma över i så kallad riktig arbetslöshet. Det vill säga de människor som kommer få uppehållstillstånd och de som i dagsläget redan finns i arbetsförmedlingens etableringsprogram. Larsson, Mattsson, Rossi och Östman tror sig veta att antalet utrikesfödda som kommer behöva ett jobb de närmaste åren kommer ligga någonstans mellan 100.000 och 150.000 människor, men nämner inget av de ytterligare 85.400 utrikesfödda som redan idag befinner sig i arbetslöshet utanför etableringsprogrammet enligt ekonomifakta.se, http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Integration/Arbetsloshet-utrikes-fodda/. En målgrupp där över hälften saknar gymnasieutbildning.

Vidare påstår Larsson, Mattsson, Rossi och Östman att det ska finnas goda förutsättningar för en snabb integration då behovet av kompetent arbetskraft är stor. Det författarna inte tar hänsyn till är att arbetslösheten nu ökar igen och att vi efter fyra år med godare förutsättningar nu ser ett trendbrott enligt TV4, http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/trendbrott-arbetsl%C3%B6sheten-%C3%B6kar-3914218. Där pekar tv4 också på att klyftan mellan inrikes- och utrikesfödda blir allt större. Artikelförfattarna hävdar att regeringen nu har tagit fram en modell som ska hjälpa de som har ett behov av grundläggande utbildning och chans på arbetsmarknaden.

Då jag lyssnar till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i TV4:s inslag så hör jag det vanliga uttalandena om en annan kravbild på utrikesfödda arbetssökande och att de satsar stor på utbildning enligt den proposition som lagts fram i riksdagen. Men inget något som liknar vad Larsson, Mattson, Rossi och Östman kallar specifik modell. Författarna menar alltså att den modell som tagits fram är så unik att den på en relativ kort tid, mindre än ett år, ska göra de flesta anställningsbara.

Jag har själv 15 års erfarenhet av arbetslöshetsbranschen från den operativa verksamheten och kan med säkerhet säga att det finns ingen så unik utbildningsmodell som kan uppnå sådana resultat. Inte om vi ska utgå från CTI eller CFI coachingsstandarder, något som de flesta handledare, konsulter och jobbcoacher använder inom branschen och som har sin ursprung från idrottscoach Timothy Gallwey från 70-talet. Talar vi om traditionell utbildning, så måste det humana kapitalet ha uppnått en viss kunskapsnivå för att kunna vara mottaglig för information. De har inte utrikesfödda med lägre utbildning än gymnasienivå. Men andra ord så kan vi redan idag konstatera att målet om EU:s lägsta utbildningsnivå kommer vara omöjligt att nå. Om man inte kommer med flaska påståenden.

Vidare så vill Larsson, Mattsson, Rossi och Östman enas om ett antal åtgärder enligt följande:

  1. De vill ge Arbetsförmedlingen borgfred för att få de nyanlända i jobb.

Kommentar: Om inte arbetsförmedlingen lyckas få lågutbildade svenskar i jobb, hur ska de lyckas få lågutbildade nyanlända i jobb? Arbetsförmedlingen har haft så kallat borgfred i decennier och det inte artikelförfattarna förstår är att det är ett av problemen. Utan en annan kravbild på arbetsförmedlingen, deras chefer, mellanchefer och handläggare så kommer det inte bli några resultat. Det är inte den arbetssökande som ska ha en kravbild på sig, det är de som jobbar med dem. Det som medför ytterligare problem är att arbetsförmedlingen har ett mycket låg förtroendekapital på marknaden och det kommer ta många, många år att återupprätta. Tid vi inte har. Sanningen är den, att Arbetsförmedlingen är en alldeles utmärkt kund till de privata aktörerna på marknaden. Betalar alltid på utsatt tid, massor av pengar från skattebetalarnas plånböcker. Det är självklart att det ligger ett intresse att behålla nuvarande strukturer.

  1. Låt fler få kompetens som matchar behoven.

Kommentar: Här vill artikelförfattarna satsa på mer arbetsmarknadsutbildning i sann vänsterpolitisk anda. Det är heller inget nytt. Men om det ska kunna vara möjligt att genomföra, så måste det humana kapitalet var så pass förberedda att de kan tillägna sig arbetsmarknadsutbildningen. Här säger författarna emot sig själva med tanke på den fjärde punkten i artikeln, där man erkänner att det finns ett stort problem med språkintegrationen.

  1. Jobb först

Kommentar: Här pratat Larsson, Mattsson, Rossi och Östman om skärpta krav på de arbetssökande. Det har man talat om i många år. En ökad kravbild på den arbetssökande känner jag igen och säkert många med mig. Det ligger i aktörernas intresse att försöka flytta ansvar från sig själva.

  1. Integrera språk, kultur och språk

Kommentar: Själv ordet integration är missbrukat inom vetenskapen sociologi. Egentligen innebär det att man enligt Wikipedia ska förena, sammanföra eller sammansmälta något, https://sv.wiktionary.org/wiki/integrera. Att tala om det i jobbsammanhang är felaktigt. De nyanlända måste lära sig svenska för att kunna fungera på en svensk arbetsplats. Jag skulle tro att det är vad författarna menar, men det hade varit önskvärt om de hade varit tydligare med den saken.

  1. Ta vara på den kompetens som finns

Kommentar: Här menar artikelförfattarna att det fortfarande, efter många år, saknas ett systematiskt sätt att kartlägga kunskaper hos de nyanlända. Här skulle jag vilja se ett förfarande där man med en enkel enkät frågar arbetsgivarna vad de vill ha och utefter det utformar ett kartläggningsmaterial. Det går nämligen att få nyanlända att anpassa sig efter den situation som råder och inte tvärtom.

  1. Öka den nationella integrationssamordningen.

Kommentar: Här skriver Larsson, Mattsson, Rossi och Östman om problematiken med olika krafter som arbetar för integrationen och att bredden är ett problem. Man pekar på att man vill se en större förändringsvilja hos alla aktörer som påverkar hur arbetsmarknaden fungerar och nämner initiativet jobblabbet. Det är självklart ett trevligt initiativ för att vädra åsikter och idéer, men inget som kommer lösa problemen med att få nyanlända i jobb. Varken på kort eller lång sikt. Stora utmaningar kräver en starkare, mer riktad kraft!

Niklas Liiv den 13 Maj 2017