Arbetets värde

Inom jobbranschen får man aldrig upphöra att förvånas. Att ständigt möta nya människor med egna erfarenheter och perspektiv är ett av fundamenten som gör varje dag mer levande. Oavsett om vi möter en deltagare, kollega, kundrepresentant eller en aktör från näringslivet så har varje enskild människa något att tillföra som tar oss närmare visionen om att alla har en plats på arbetsmarknaden. Att ta med sig alla samlande erfarenheter för att bygga något nytt är av central betydelse för ett bra resultat. Det innebär att definitionen av arbetsmarknaden bör ses över och vi måste öppna våra sinnen för vad det innebär. Vi kanske till och med måste ifrågasätta ordet arbete och försöka närma oss en lösning där vi tar in möjligheten att begreppet är mer dubbelbottnat än vad vi kunnat föreställa oss. En beskrivning från världens största interaktiva uppslagsverk Wikipedia lyder “Arbete är en mänsklig verksamhet som generar ekonomiskt värde i form av varor eller tjänster”. Redogörelsen är lös och vi inser att det finns andra aktiviteter såsom ideellt arbete, hushållsarbete och studier som också bör räknas in. Om vi dessutom tillägger praktik, olika former av lärlingsarbete, arbetsprövning och så kallad sysselsättning, som träder i kraft då en person övergår i den sista fas arbetsförmedlingen har att erbjuda, förstår vi att definitionen näst intill har tappat sin betydelse då dessa aktiviteter oftast är frikopplade från ett ekonomiskt värde – åtminstone till en början.

Om vi vill bygga ett samhälle där ett mänskligt värde är intimt sammankopplat med vår definition av arbete så är vi skyldiga att tydliggöra vad som menas med begreppet betalt arbete. Vi måste dessutom reflektera över vad ett ekonomiskt värde kan innebära. Om vi enas om att det inte bara har att göra med den lön som utgår från arbetsgivaren utan även innefattar arbetsprestationen som utförs så leder det oss vidare att på ett mycket godtyckligt sätt bestämma vad prestationen är värd i ett ekonomiskt perspektiv. Säljaren räcker naturligtvis genast upp handen och påstår att den verksamhet som han/hon företräder är mest värdefull eftersom det genererar mest pengar men då prestationsmätning idag även kan innefatta mer eller mindre omfattande detaljer som kvalité, service och leveranssäkerhet får vi en mer komplex bild. Det räcker alltså inte bara med att göra mål, det måste dessutom vara vackert.

Denna bild komplicerar även vår uppfattning om det goda arbetet och människans förhållande till det. Kvalité och service är svårt att mäta och uppfattas olika beroende på vem man frågar och ändå är det precis dessa aspekter som arbetsgivare måste lyfta fram i framtida rekryteringar. De måste, utifrån ett antal vaga instruktioner, försöka ställa en prognos om hur den potentiella medarbetaren kommer att prestera. När insikt nås om att nuvarande system starkt kan ifrågasättas kan varje enskild person i beslutsfattande position omvärdera tidigare uppfattningar och förstå varje människas inneboende kraft. Först då kan vi ta ytterligare ett steg mot visionen som vi alla delar.

Niklas Liiv den 8 september 2014