Ungdomens val

4516037-image-of-businessman-top-viewValmöjligheter är något den moderna människan ständigt utsätts för. I ett försök att bevisa den fria individens makt över sitt eget liv ges hon möjlighet att göra fler aktiva val för att påverka sin situation. Det politiska budskapet har varit att staten inte ska lägga sig i den enskilda individens rätt att bestämma. Under flera år har en tydlig decentralisering genomförts och vid en första granskning av tendensen förefaller det oss självklart att varje människa ska få en chans att förändra och påverka det som berör dem själva men i takt med att det fria valet har utökats har även en aggressiv marknadsföring inletts för att försöka övertyga individen om att välja ”rätt”. Strategierna i marknadsföringsmetoderna kan ifrågasättas såväl etiskt som moraliskt och vi börjar inse att det fria valet kanske inte är fullt så fritt som vi först trodde. Elbolag, pensionsförvaltare och telefonoperatörer slåss om det mediala utrymmet för att försöka få oss att välja just dem och plötsligt har det fria valet förvandlats till något helt annat. Beslutet förskjuts från den enskilda individen till den mest övertygande aktören som genom pengar och kreativitet appellerar bäst till våra innersta känslor. Flera av oss hamnar i en korsning där vägvalen tycks oändliga. Ambivalensen ökar och tiden det tar att göra våra val gör allt större anspråk på våra liv. Tid och uppmärksamhet som vi skulle kunna ägna åt den frihet som valfriheten är menad att ge.

Differentiering som är ett sociologiskt ord för detta fenomen genomsyrar även arbetsliv och kompetensförsörjning. I ett försök att vara unik i den stenhårda konkurrensen söker arbetsgivaren specialiserad kunskap som blir allt svårare att tillgå. Utbildningssystemet utbildar men får allt svårare att bemöta näringslivets behov av specialiserad personal. Ett glapp i matchningsprocessen uppstår och innan felet har upptäckts och utbildningarna hinner ställa om för att fylla igen gapet har nytt behov uppstått som får klyftan att öka igen.

Många arbetslösa ungdomar har hamnat i glappet där ambivalens och matchning tycks vara problemet. De hamnar i det så kallade utanförskapet för att vuxenvärlden inte har förmågan att ge dem rätt förutsättningar. Många av oss jämför med vår egen tid och tror att de saknar drivkraft och motivation när orsak till deras passivitet ligger på ett helt annat plan. Samhället har förändrats i grunden och valmöjligheterna har ökat vilket ger upphov till ambivalens och rädsla för att välja fel. När insatsen ökar i tid och pengar blir problemet än mer komplext.

Vuxenvärlden är istället skyldig att ge ungdomarna en chans att fortbilda sig utifrån de förutsättningar vi har. Genom att välja vår “lärling” och med en handfast handledare se till att slussa in dem i rådande arbetslivsklimat har vi inte bara en möjlighet att förändra samhället i grunden utan även bygga och bilda företag som är unika i sitt slag och står sig i den internationella konkurrensen.

 

Niklas Liiv den 21 april 2014