Bilden av lärlingen måste förändras och moderniseras

5189690-confianzaDen traditionella synen på en ung människa på väg in på arbetsmarknaden har bestått av stereotypa uppfattningar gällande karaktär, drivkraft, motivation och initiativförmåga. Det råder en allmän opinion om att den yngre generationen har ett annat förhållande till tanken om arbete och arbetsmarknad och att den äldre generationen dröjer sig kvar vid föråldrade värderingar som är en efterbörd av vår egen uppväxt. Ordet lärling för oss in på tanken om en intim sammankoppling med gymnasieutbildning och byggbransch. Ett gammalt perspektiv på ett fenomen som behöver utvecklas och förändras. Vi kan inte hålla oss kvar vid en uppfattning om att kvalité endast har med rutiner, inarbetade system och tidsmässiga förhållanden att göra utan att mångfald, nya metoder och utvecklade system är minst lika viktigt.

Terminologi är vanskligt och har många gånger så stark inverkan på oss att uppfattningen om ett specifikt ord tenderar att låsa fast oss i felaktiga bedömningar. Ordet lärling bör tolkas med dess egentliga innebörd istället för med direkta associationer till en yngre man som är handräckning till några äldre gubbar på en byggarbetsplats. Det är inget fel på den bilden men det finns risk att den är en aning enkelspårig. Den terminologiska innebörden handlar om lärling i sin egentliga mening. Det vill säga oavsett demografisk eller branschspecifik härkomst ges arbetsgivare möjlighet att utbilda sin egen personal som de anser att arbetet ska utföras. Det är inte billig skattefinansierad arbetskraft, som någon kanske vill påstå, utan en kvalitetsstämpel på att arbetsgivaren och arbetstagaren kan närma sig varandra på ett naturligt sätt. Förtroendet hos de båda parterna får en möjlighet att växa över tid för att bilda ett stadigt fundament som slutligen blir svårt att bryta.

Centralt finns en politisk önskan om att de svenska lärlingssystemen ska utvecklas och förnyas. Det gör vi inte genom att snegla på andra länder i Europa och försöka härma modeller som är anpassade för deras samhälliga struktur och förhållanden utan genom att utnyttja och påverka de system som finns mitt framför oss. Om vi dessutom lyckas koppla ihop dem med nya skiftande målgrupper får vi ett kraftfullt verktyg i vår ständiga kamp mot den breda arbetslösheten. Sverige är sämst på integration trots att den politiska ambitionen har varit det motsatta. Genom att bredda bilden av och associationen till lärlingen kan vi vara ett föregångsland med ett system som bygger på innovation och mångfald. En terminologi som för oss i rätt riktning i etableringsreformen.

Niklas Liiv den 22 Mars 2014