Attityden mot Arbetsförmedlingen bör förändras

6073723-filing-acabinateHot och våld mot den statliga organisationen Arbetsförmedlingen ökar enligt en färsk undersökning. I ett försök att konkretisera och förstå problemet ges förslag om att ökad arbetslöshet är grundorsak till fenomenet. Så kan det naturligtvis vara men som oftast när det gäller samhälleliga problem finns det flera skäl till en beteendeförändring.

De flesta av oss har en relation till AF. En åsikt eller en erfarenhet som gör att vi anser oss ha tillräckligt med underlag för att tycka i frågan. På grund av de olika roller vi har till AF blir perspektiven olika. Beroende på om vi är arbetssökande, arbetsgivare, kompletterande aktör, politiker eller medborgare skiftar aspekterna och synen på denna hårt politiskt styrda organisation. Den mediala uppmärksamheten och hetsjakten har den senaste tiden eskalerat till oacceptabla nivåer. Attityden, som är central i frågan och anledningen till denna artikel, påverkas negativt och företeelser som annars är begränsade får fritt spelrum och normaliseras. Fler och fler individer plockar upp en så kallade gemensam hållning gentemot organisationen och slutligen får vi ett tillstånd där pressade människor ser sig själva som skarprättare för den allmänna opinionen. När attityden blir ömsesidig från alla perspektiv och aktörer kommer dessutom alla att leta fel och brister hos “syndabocken”, utan att se eller lägga fokus på det som är bra och faktiskt fungerar.

Arbetsförmedlingen som ska vara en serviceinrättning för gemene man har styrsignaler och regelverk att följa och implementera gentemot arbetsmarknad och individ. Eftersom alla människor är olika, med varierande bakgrunder och förhållningssätt, så drabbar riktlinjerna olika. För detta hålls den enskilde handläggaren eller chefen ansvarig och rädslor och avståndstagande gentemot media och allmänhet får till följd att arbetsförmedlingen blir en mer sluten organisation. De stänger in sig för att mobilisera och ser fiender var än de vänder sig. I och med detta får pressen och folket fritt utrymme att spekulera och fortsätta att bygga upp det artilleri man ägnat sig åt. Detta medför naturligtvis att rädslan och avståndstagandet ökar på samma sätt som den allmänna opinionen gentemot arbetsförmedlingen. Till slut har vi en negativ spiral där de samhälleliga attityderna påverkar varandra och alla parter står som förlorare.

Vad gör vi då åt detta?

Respekt och positivt bemötande har alltid varit ledord som fungerat vid världsomvälvande förändringar. Det är samma sak här. Naturligtvis måste vi fortsätta att kritisera det som inte fungerar. Att peka på fel ger oss en möjlighet att förbättras och utvecklas men samtidigt måste vi akta oss för att hamna i mentala blockeringar där felen är det enda vi till slut fokuserar på. I socialpsykologiska sammanhang talas det om att det är lätt att leta efter det vi behöver få bekräftat för oss och blunda för det som bevisar motsatsen. För att arbetsförmedlingen ska bli än mer öppen och tillgänglig behöver vi en förändrad attityd där alla börjar titta på det som organisationen faktiskt uppnår och lyckas med. Eftersom det är en rikstäckande organisation med stora resurser och befogenheter så finns det naturligtvis en hel del att begrunda. Vid en liknande kursändring kan vi få ett bättre klimat med en mer positiv bild av denna statliga organisation som inte tycks lämna någon oberörd.

Niklas Liiv