Sociala medier bygger broar på bräckliga fundament

2804440-social-networkJag har på sista tiden kommit att ifrågasätta det största fenomenet i modern tid – sociala medier. Idén uppkom ursprungligen för att en enda man skulle hålla kontakten med sina studiekamrater men han insåg snabbt värdet och potentialen av vad han skapat och det största sociala närverket som någonsin har samförlivats med mänskligheten var ett faktum. Idén har sedan utvecklats och avknoppats i flera sociala medier vilket har drivit på utvecklingen av vårt sätt att kommunicera med varandra och inom en snar framtid, då översättningsprogrammen har vidareutvecklats ur sin linda, kommer det att medföra att människor får större förståelse för varandra och varandras kulturer. Med bildhantering kan man med fördel också sprida sitt budskap i en visuell verklighet, där man kan få en uppfattning om hur andra har det och upplever situationer, vilket kan medföra större förståelse och i förlängningen leda till färre konflikter mellan olika kulturer.

Men vad är då baksidan med detta fantastiska fenomen som tycks sprida sig över jorden, kanske som ett snabbdödande virus? Precis som med allt annat så finns det naturligtvis negativa sidor även av detta. Den första fråga vi måste ställa oss och som får direkta konsekvenser för om mediet kommer att utvecklas eller avvecklas är hur den enskilda individen använder det och vilka konsekvenser det får? För att det ska resultera i något positivt måste den enskilda individen ha insikt om hur de använder eller bör använda mediet och då finns det inga begränsningar i potentialen. Men istället sprids ofta omoraliska, fascistiska och mer eller mindre fördummande meddelanden via verktygen. Flödet och snabbheten som är dess styrka är på samma gång dess akilleshäl.

Snabba meddelanden utan större eftertanke kan få värre konsekvenser än vad som var meningen. Då det är lätt att skriva styrd av känslan finns det alltid en risk att överdriva eller bli missuppfattad och de direkta effekterna blir sällan så kännbara för förmedlaren som de borde vara. Och det har alltid funnit människor som utan något större kritiskt tänkande gärna kopierar och reproducerar dessa stereotyper. Konsekvenserna kan bli förödande och snarare riva den bro som byggs mellan människor. Att sprida dumma budskap från andra sidan jorden till personer eller folkgrupper som vi egentligen inte känner till eller någonsin har träffat är knappast heller något som ökar förståelsen mellan oss.

Detta fenomen försöker vissa motverka genom att skapa humanistiska grupper, där man ställs inför moraliska frågor vad gäller etnicitet, kön, religion och andra typer av frågor, där de som sprider dem tvingar andra att ta ställning. Ett exempel kan vara ”Gilla om du är emot mobbning”, där den enskilda individen tvingas att ta ställning i en fråga som gäller utanförskap. Budskapet som den påstående vill ha fram är alltså att alla som är emot mobbning ska trycka på gilla-knappen men budskapet blir samtidigt att alla som inte gillar ”Att vara emot mobbning” är för mobbning. I och med det har den som skapat påstående direkt medverkat till ett annat ”oskrivet” påstående, dvs. de som inte tar ställning i frågan är för mobbning.

Vad det kan få för effekter kan vi dock bara spekulera i men om vi antar att människor har olika inställningar till moraliska frågor så kan vi också anta att det finns en grupp som inte gillar pga. av att de vägrar att ta ställning i frågan eller att de tycker att budskapet är löjligt och därför inte trycker på gilla-knappen. Sedan kan vi anta att det finns en grupp där det spelar på deras dåliga samvete och därför känner sig tvingade att trycka på gilla-knappen för att inte tillhöra gruppen som inte trycker dvs. ”De som är för mobbning enligt budskapet. Vidare kan det också finnas en grupp som verkligen är för mobbning och således inte kommer att trycka, men dessa måste antas som en liten grupp i sammanhanget.

Näthatet blir dock trots alla goda initiativ allt mer aktuellt och har tyvärr eskalerat till oacceptabla nivåer. Konsekvenserna av lättillgängligheten har med andra ord redan kommit ifatt oss. Verktygen i sig är aldrig problemet och skulle de genom fortlöpande utbildning i ämnet användas på rätt sätt så skulle vi kunna kringgå en del av det. Människan som individ och gruppvarelse förändras inte för att tekniken utvecklas och blir bättre. I grund och botten är hon lika ofullkomlig som hon alltid varit och med ny teknik lär hon sig att använda den för att fortsätta ta fram sina fula sidor.

Facebooks grundare visade nyligen stolthet över att användarantalet slagit nya rekord. På något underligt vis lyckade han dessutom likställa den framgången med att människan har blivit bättre på att kommunicera. Möjligtvis har det förändrat vårt sätt att kommunicera men knappast förbättrat det. Plattformarna i sig har aldrig varit ett föremål för att vi ska lära oss att komma närmare varandra. Avsaknaden av kroppsspråk  tonfall och andra färdigheter som krävs för att vi ska förstå varandra på ett bra sätt kapas bort i de sociala medierna. Riskerna för att missförstå varandra ökar oavsett hur många smileys som läggs till i ett skrivet meddelande. Och så länge vi inte svarar på varandras handlingar utan gör en egen tolkning av ett skrivet meddelande så kommer vi att få problem. När dessutom kommunikationen med vår omedelbara verkliga omgivning minskar på grund av interaktionen på nätet har det snarare gjort oss till sämre kommunikatörer.

En del aktörer försöker naturligtvis att bygga bort detta genom att utbilda och tala om för oss hur vi bör och ska uppfatta ett skrivet meddelade, och det är visserligen bra, men den sinnesstämning med vilket meddelandet läses får oss att uppfatta det på ett visst sätt och samma meddelade kan få vitt skilda betydelser olika dagar, vilket komplicerar utbildning i ämnet. Att vi dessutom har möjlighet att återgå till det förflutna och läsa om vad någon skrivit några dagar tidigare kanske dessutom minskar vår vilja att förlåta och gå vidare? Är det någon som inte svarar på ett direkt meddelande på grund av brist på tid och sortering av information kan det också tas negativt, som att någon inte blir sedd, och tolkas som disrespekt. De snabba flödena och hanteringen av information tenderar dessutom att få oss avtrubbade och risken för misstolkning ökar vilket späder på konflikterna människor emellan och plötsligt har det eskalerat till gigantiska proportioner, där öppna konflikter ses som enda lösningen.

 

Niklas Liiv