Det oroande nyhetsflödet

1852199-zoom-the-worldEn klok man sa en gång att det riktiga livet är det vi lever utanför nyhetsflödet. Där hittar vi det som gör att vi orkar leva, det är platsen där vi finner ro och gör att vi orkar en liten tid till. Dessa andningspauser ger våra lungor ny, frisk luft att andas i en global miljö som tycks bli allt syrefattigare. Flödet stryper oss, famnar oss iskallt och försöker lära oss att vår omvärld är en hemsk och fruktansvärd verklighet. Konflikterna avlöser varandra och den ena krisen hinner inte avslutas förrän den andra tar vid.

Den globala miljön har fått oss att bry oss om vad som händer i länder där vi inte kan påverka eller göra något åt vad som händer. Globaliseringen har sitt pris och många av oss oroas för vad som händer på andra sidan jordklotet. Men då svältkatastrofer, konflikter och ekonomiska oroligheter blir normaltillstånd finns det också stor risk att den enskilda individen blir avtrubbad av allt den tvingas ta till sig och plötsligt blir inte det bestialiska mordet eller gärningar som sker allt närmre oss själva inte så farliga längre. Vi har lärt oss att sådant är trots allt ganska normalt. Vi rycker på axlarna och låter det fortgå utan att reagera eller vidta några åtgärder.

Jag omskakades själv av en så kallad nyhet under förmiddagen i dag. Det förmedlades att det allt högre kopparpriset har fått gravskändningar att skjuta i höjden. Människors desperata jakt på pengar för tydligen med sig att vissa individer är beredda att gå hur långt som helst.   Trots att nyheten bara blinkar förbi under några få sekunder  måste vi stanna upp och fundera på och ta in vad den egentligen innebär.

Det finns alltså människor som bokstavligen går över lik för att komma över några extra kronor, individer beredda att plundra gravplatser för att komma åt metall som de kan sälja på marknaden. Det här kan vara tecken på att något riktigt allvarligt håller på att hända i vår värld för trots allt verkar det inte vara sjuka människor enligt en normal definition av uttrycket. En sjuk människa skulle bokstavligt kunna gräva bland lik oavsett kopparpriserna. Istället får en allt värre verklighet med fattigdom och social utstöttning vissa människor att gå vida över gränserna för vad som är moraliskt och etiskt riktigt. För mig dyker ord som osmakligt, makabert och vämjeligt upp. Starka ord visserligen men i det här sammanhanget finns det verkligen en anledning att använda dem.

Eftersom det globala nyhetsflödet hela tiden kräver att vi omedelbart släpper uppmärksamheten på denna typ av nyheter då nästa dyker upp runt hörnet så rycker vi på axlarna, låter det passera utan någon djupare reflektion och placerar det långt bak i medvetandet där vi slipper tänka på det. Då och då sipprar det dock fram och gör oss lite oroliga. Det får oss att må dåligt men eftersom vi tvingar ner det djupt i vårt undermedvetna så har vi svårt att sätta fingret på vad det beror på. Istället tar vi en enkel snabb “fix” och fortsätter att se på lättsmält underhållning, vilket jag behandlat i en tidigare artikel: “Ytligheten i tv-utbudet är inget att sträva efter”. Till det kanske vi dricker några glas vin för att bedöva ångesten och skulle inte det hjälpa finns det alltid starkare medel att ta till.

I vår egen omedelbara närhet har vi oftast möjlighet att göra något åt vår oro, att agera och genomföra olika åtgärder som minskar den. Det ger oss makt att styra vår egen verklighet och själv bestämma vad vi ska oroa oss för men i ett nyhetsflöde som agerar på en allt mer global marknad tvingas vi att omprioritera vår oro och bry oss om “fel” saker, saker som kanske till och med ger oss en förvanskad och felaktig bild av verkligheten. Vi bör därför som individer sortera och välja ut vad vi anser viktigt att känna till, resten kanske ska lämnas därhän för att vi ska kunna leva det riktiga livet, det som befinner sig utanför nyhetsflödet som iskallt försöker famna oss.

Niklas Liiv