Vilken Söndag som helst

Any given Sunday, regisserad av Oliver Stone och med Al Pacino i huvudrollen, är en av mina absoluta favoriter inom kategorin sportfilmer. Titeln påminner mig om en Söndag, vilken Söndag som helst, då jag befann mig på Qualcomm Stadium och förundrades över hur fanatisk den amerikanska nationalismen kan vara. Hemmalaget San Diego Chargers, som är ett lag i den professionaliserade ligan National Fotball League (NFL), mötte det för säsongen nyetablerade laget Houston Texans. Inget av lagen stod dock i fokus på något djupare plan för de ca 65.000 personer som hade sökt sig till skådespelsplatsen. Föremålet för allas uppmärksamhet var snarare den hyllning som ägde rum till den amerikanska nationen och den amerikanska flaggan. En stolthet över att vara amerikan och kristen genomsyrade och enade hela publiken oavsett lagsympati. Det fanns en gemenskap på läktarna som saknar motstycke i Europa.

Marie Lehmann, sportjournalist och programledare på SVT, ville i en debatt på SVT forum förklara skillnaden mellan det amerikanska och europeiska systemet vad det gäller publikbeteende. Den i Sverige destruktiva supporterkulturen som på senare tid mer och mer handlat om hot, bråk och skadegörelse, debatterades med bl.a. svenska fotbollsförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell och ansvariga för storstadsklubbarna AIK och Djurgården, där denna typ av problematik exponeras som mest. Lehmann lyfte fram aspekter som visar att idrotten på andra sidan Atlanten ses som en ren underhållningsindustri i jämförelse med i Europa, där favoritlaget snarare blir en symbol för den enskilda supporterns kärlek och hat. Själva debatten kom snarare att handla om ansvarsbiten istället för konkreta lösningar. Dilemmat har eskalerat till sådan grad att klubbarna vädjar till svenska fotbollsförbundet att stötta dem i större utsträckning än vad som görs idag. Lars-Åke Lagrell bollade dock hela tiden tillbaka till klubbens eget ansvar vid enskilda matcher. Att skjuta över ansvaret på andra aktörer när problemet är komplext är ett naturligt mänskligt beteende.

Det samhällskritiska programmet Kalla fakta visade Söndagen den 3 oktober 2010 hur dessa problem blir allt mer komplexa. Fans till olika klubbar i fotbollens högsta division blir allt mer aggressiva och hotfulla mot motståndare, domare, klubbar och egna spelare. Allt som betraktas som svek mot det egna klubbmärket ska bestraffas med olika metoder, såväl lagliga som olagliga. När en av supportrarna intervjuades i programmet och ville skylla över en del av ansvaret på media gjorde sig sportjournalisten Patrik Ekwall mycket lustig över personen i fråga och avfärdade honom som mindre vetande. Sådana uttalanden är säkert bra för Ekwalls självbild men knappast något som hjälper oss att förstå eller åtgärda problemen i det längre perspektivet, utan snarare förvärrar dem.

Under programmet kom dock Kalla Fakta till kärnan av problematiken då man intervjuade en filosofidoktor vid Stockholms universitet som hade studerat fenomenet på ett djupare plan. Han pekade på det faktum att dessa individer ser sin klubb som en religion och klubbmärket som den symbol som företräder den. Enligt den amerikanska sociologen Peter L. Berger så är Europa det enda sekulariserade området i världen, vilket påverkar så att idrotten och tron på det egna laget får en allt större roll. Då religion handlar om ett antal socialt accepterade trosföreställningar och ritualer som fokuserar på existens, födelse, liv, lidande, tragedi, orättvisa och död så blir det lättare att förstå fenomenet men knappast lättare att göra någonting åt det. Trots det så måste vi fortsätta att försöka match efter match, Söndag efter Söndag.

 

Niklas Liiv